Den bilden togs vid Ramnasjön. Det som skapar kvaliteten i den här bilden är dels närheten och skärpan. Jag har använt mig av ett objektiv som tillåter mig att zooma mycket mer än vad jag kan med ett normalobjektiv. Detta gör så att man kommer mycket närmare fågeln än vad man brukar, vilket får fågeln att bli själva huvudmotivet. Då det var ljust ute kunde jag använda mig av en kort slutartid samtidigt som jag hade lågt bländartal för att få det korta skärpedjupet. Detta gjorde att rörelseoskärpan minimerades och syns endast lite svagt på vingarna. Dock tycker inte jag att rörelseoskärpan gör något pågrund av att den får oss att förstå att fågeln flyger. Ljuset i bilden skapar ochså kvalitet då bilden varken är över- eller underexponerad. Det jag tycker gör denna bilden bra, är stunden jag tog bilden i. Det är inte jätte ofta man ser en fågel flyga på det viset så nära marken för att komma över ett staket, det anser jag gör bilden mer intressant. Färgerna valde jag att bleka lite, för att framhäva det kalla och kyliga vädret. Dock försökte jag att redigera så lite så möjligt så att fågelns färger inte blir missledande. Nedan är några andra bilder som jag tog vid samma tillfälle.
De här två bilderna tillsammans är en diptyk. Det som gör den till en diptyk är att bilderna har en likhet i form. Man kan se att de här bilderna hänger ihop tack vare det hårda ljuset, färgerna i bilderna och bildutsnittet.
När dessa två bilder sätts ihop förmedlar den variation av djur som finns på Borås. Med endast en utav bilderna förmedlar inte bilderna mer än att det bara är en bild på ett djur. Pågrund av att gris och kafferbuffel är djur som oftast lever i olika klimat och är olika stora visar detta på variationen bland djuren. Kafferbuffeln lever på den afrikanska savannen och grisen på de svenska bondgårdarna, och skiljer sig till stor del i storlek. I denna diptyk har likheterna mellan djuren framhävts. Detta får bilderna att hänga samman och de blir lite intressantare bild när man ser likheter mellan annars hyfsat olika djur. För att komma såpass nära Kafferbuffeln använde jag mig av ett långzoom objektiv. Jag hade även ett lågt bländartal för att få kort skärpedjup. Det korta skärpedjupet skapar fokus på endast buffeln, vilket var det jag önskade med bilden. Då djur inte är så bra på att stå stilla så länge försökte jag ha så snabb exponeringstid som möjligt. Då det var soligt ute (starkt ljus) var inte detta så svårt. Tack vare solen (det starka ljuset) behövde jag inte höja ISO-talet för att få snabb exponeringstid, detta gjorde att jag inte fick det oönskade bruset i bilden. Bilden på grisen tog jag med ett normalobjektiv. Liknande bilden med kafferbufflen kunde jag ha snabb slutartid och låg ISO tack vare det starka ljuset. Även här använde jag mig av lågt bländartal för att skapa det korta skärpedjupet. Skillnaden här är att bländartalet är lite lägre, detta gjorde att jag kunde fokusera skärpan på ögonen. Om man kollar på trynet kan man se att den är i oskärpa. Nu i efterhand när jag fick reda på uppgiften hade jag kunnat önska att skärpan låg på trynet för att framhäva likheterna mellan bilderna ännu mer. Men det var inget jag ansåg var så stort så det förstörde diptyken. Ljuset i båda bilderna är hårt, detta framhäver skuggor på djuren vilket skapar lite extra kontrast i bilderna. Värmen i båda bilderna skapar en likhet mellan dem, och man förstår att de hänger samman. Då solljuset träffar djuren från samma vinkel skapar detta också en samhörighet mellan bilderna. Detta skapade den kvalitet som jag uppnådde i mina bilder 1. Grodperspektiv
Det som jag tänker gör den första bilden till grodperspektiv är att den är tagen ur en vinkel underifrån. Detta skapar en känsla av att personen på husgaveln är mäktig. 2. Kort skärpedjup Andra bilden anser jag vara kortskärpedjup då allt bakom objektet är i oskärpa. Detta får föremålet att sticka ut i bilden. För att få så tydligt skärpedjup som möjligt anpassade jag min position så att det i bakgrunden var så långt ifrån objektet som möjligt. 3. Extrem närbild Det här är min extrema närbild då det är en bild väldigt nära en blomma. Jag skulle vilja kunna ta en ännu närmare bild, men mitt objektiv klarade inte av att fokusera då. 4. Genrefoto "reklam" Detta är min bild som ska ha genren "reklam". Genom att öka vitan på den vita foten till Biograf-loggan höjs företaget upp och får nästan en "änglalik" känsla då det blev lite suddigt runt om. Det som jag kom på att jag hade kunnat göra nu i efterhand är att jag borde ha tagit bilden lite längre ner, eftersom luften över loggan ger en känsla av att loggan trycks ner lite. Grodperspektivet höjer dock upp loggan. 5. Naturlig inramning Den här bilden är naturlig inramning då personen jag tagit kort på ramas in av öppningen av en soptunna. Naturlig inramning får det inom ramen att sticka ut mer. 6. Diagonala linjer Min sjätte bild är ett hus taget från en vinkel så att sidorna skapar diagonala linjer. 7. Kärlek Denna bilden tänker jag symboliserar kärlek pågrund av hjärtat på bilden. Det mjuka stickade symboliserar även trygghet vilket man kan koppla till kärlek. 8. Självporträtt I den här bilden får min skugga symbolisera mig 9. Rörelseoskärpa Här är det anden som är i rörelseoskärpa. Denna bilden tog jag genom att hålla kameran stilla, ha lång slutartid och ta fotot medan anden simmade. Här har jag tagit bild med min lådkamera som jag har gjort. Två lådor klipptes ut i hårt papper. Ena lådan var lite djupare, denna var objektivet. Andra lådan var inte lika djup, men aningen större i bottenarean, detta var kamerahuset. Anledningen till att kamerahuset är lite större är för att objektivet ska vara den del som vid ihopsättning kommer med sin sidor innerst.Vitsen med detta var för att klämma fast negativet som var i storbildsformat i kamerahuset. Detta är viktigt eftersom ombildsensornskulle åka runt, hade bilden fått mycket orörelseskärpa. På objektivet sattes en foliebit över ett hål som var ca 1x1 cm. I foliebiten gjordes ett litet hål med en nål. Hålet fungerade som bländaren. Detta resulterade i att ju större hål man gjorde desto mindre skärpa (kort skärpedjup), och man måste stänga tejpen, som fungerade som en slutare, väldigt snabbt. Men om man hade ett litet hål blev det mer skärpa (långt skärpedjup). Därav försökte jag göra mitt hål så litet som möjligt.
När man skulle lägga negativet i kamerahuset behövde man gör allt i mörker, eftersom negativet är extremt ljuskänslig. VI använde oss då av ett mörkerrum som var som en låda. Man la alltså in negativet i kamerahuset och stängde kamerahuset och stängde locket till negativen i blindo. Sedan öppnade man mörkerrummet och det kameran var färdig att fotas med. På denna bild drog jag bort tejpen som var för hålet (bländaren) i ungefär 1,5 s. Så egentligen är det ju en lång slutar tid, men i detta fallet kändes det som en kort slutartid då man gjorde det manuellt. För att undvika rörelseskärpa ställde jag lådkameran på ett elskåp. Dock så har jag antagligen inte dragit bort tejpen hela vägen, eftersom en fjärdedel av bilden har inte blivit exponerad. När vi hade tagit kortet la man negativet i en ”mörkerburk” i mörker. Sedan sköljde man burken med vatten två gånger. Efter det hällde man i framkallsmedel och väntade i fem minuter. Efter detta sköljde man igen och hällde sedan i fix i 3 min, och tillslut skölj i 3 min. Efter denna process var negativet äntligen redo att tas ut i ljuset. Jag la därefter bilden tåett ljusbord och tog kort på det, jag inverterade sedan färgerna i photoshop. Den här bilden är en parafras på fotografen Hannah Modighs bild som ingår i hennes fotobok Hurricane seasons. Bilden som jag har gjort parafras på ser ut som så att ett par röda slitna tofflor är placerade på en hård sliten betongtrappa. Trappan leder upp till en dörr till ett hus som står på glänt. Innanför dörren är det väldigt mörkt och man ser inte vad som finns där inne, förutom skymten av den mönstrade dörrmattan. Husets väggar har vita buckliga, halvrostiga paneler. Träkarmen runt dörren har färgen försvunnit ifrån, och träet som en gång har varit under målarfärgen har nu blivit solblekt. Bakom trappan i bilden kan man skymta grönt gräs med lite platta stenar här och där.
När jag läste om Hannah Modigh stod det om hur hon drogs till att fotografera människors miljöer som har hamnat utanför samhället. Om man kollar på Hannah Modighs bilds inre kontext kan man se ett tydligt tema med de gråa färgerna och den hårda betongen, vilket ger en känsla av att människan som bor i det slitna huset är fattig. Med min parafras har jag velat uppmärksamma orättvisan när det gäller allas olika förutsättningar. Vissa hamnar redan på tröskeln med en dörr på vid gavel, medan andra behöver ta extra kliv och allt handlar endast om vart man växer upp och hur förhållandena ser ut runt omkring. För att skildra kontrasterna mellan bilderna var det viktigt att jag fick med en känsla i bilden som förmedlade lättsamhet och lite lyx. För att göra detta tog jag bilden mitt på dagen för att få ljuset i bilden för att undvika mystiken som finns i mörkret. För att få bilderna att hänga samman ställde jag skorna i samma vinklar, men på min bild ställde jag skorna ett steg upp, så att ena skon redan var på tröskeln. Detta är tänkt som ett index för att göra det ännu tydligare att skorna är påväg in i byggnaden. Skorna tänker jag mig ska på något sätt symbolisera en person. Något jag också valde att ändra i bilden var att ställa dörren i min bild på vid gavel. Detta gjorde jag för att förtydliga budskapet genom att visa hur vägen för var skorna ska. Vilket ska tydliggöra ännu mer att personen vet vart den ska, och att bekymmer inte finns i hens värld tack vare omständigheterna. I originalbilden behövs det tas ett extra kliv och man behöver öppna dörren vilket blir som ett extra hinder. Jag har även försökt framhäva de varma färgerna i min bild detta tänker jag ska bidra till att man får en välkomnande och lättsam känsla när man kollar på bilden. Om jag hade valt kalla färger hade det inte mitt kontrasterna mellan bilderna blivit så stora, därav skulle inte mitt budskap framträda lika tydligt. Man kan även se att inne i huset är det väldigt ljust, detta val gjorde jag för att få tydliggöra att det finns en tydlig väg för den här personen, hen vet var den ska och ser allt framför sig. I Originalbilden är det väldigt mörkt och mysteriet vilket stärker känslan av det ”tuffa livet” vilket jag ville undvika i min bild för att förtydliga mitt budskap. Själva kompositionen i bilden försökte jag behålla i min bild för att inte komma ifrån originalbilden så mycket så att man inte längre skulle förstå att det var en parafras. Jag satte därför skorna i samma position som i originalbilden. I originalbilden står den nedersta tofflan i nederkant första tredjedelen, detta gick jag efter då jag skulle placera ut mina skor. Jag försökte att få de flesta konturerna så lika originalbilden som möjligt, men det var svårt så jag inte hade en trappa som ledde direkt till dörren och ingen dörr som öppnades inåt. Jag tog alltså fotot i RAW och sedan har jag redigerat en hel del för att uppfylla den känslan som jag ville ha i bilden. Ett exempel är att jag har ljuset upp en del saker tex som stolarna och allt vitt i bilden.Runt om stolarna och lite vid snön har gjort lite suddigt för att skapa en nästan drömlik aura runt dem. Detta gjorde jag för att framhäva "livet är enkelt känslan". Jag har även redigerat mycket när det gäller färgerna. För att inte husväggen skulle ta för mycket fokus från skorna redigerade jag den till grå. Tröskeln som var omålad, försökte jag redigera så den iallafall såg oljad ut, detta för att stärka känslan av att livet är lätt och perfekt i denna bilden. Äga kattunge - mycket jobbEmmelina bor med sin familj och katt Esther i en förort utanför Borås. Trots det söta djuret, krävs mycket tålamod och ork för att vara en bra matte för sin katt. Minst en gång veckan går Emmelina ut med Esther för att vänja henne vid vuxenkattlivet då hon kommer att få gå in och ut som hon vill. Att gå ut med en katt är inte så lätt som man kan tro. Emmelina berättar att det är mer katten som går ut och går med en själv. Ena sekunden stannar Esther upp för att ta in omgivningen, medan andra sekunden är hon i farten igen. Trots allt tålamod och all ork som läggs ner, påstår ändå Emmelina att dessa underbara djuren är värda all tid som de kräver.
Ond I den här bilden ville jag skapa en "ond" känsla. För att göra detta tog jag bilden på en rätt mörk plats, då ondska oftast kopplas till mörker. För att få tittaren att känna sig i underläge placerade jag kameran underifrån (grodperspektiv), detta skapar en känsla av otrygghet. Bakgrunden ger också en känsla av ondska, då det är i en källartrappa, och det är kalla betongväggar utan några glada färger. Genom att vrida på kameran skapade jag diagonala vinklar (trappstegen), detta ger också en känsla av att det är ett rätt otryggt ställe. Ännu en faktor som får henne att se "ond" eller snarare maktfull ut är hur hon sitter. Då hon breder ut sig och på sättet hon sitter, får man känslan av att hon är i överläge. Ännu en sak som kan skapa en nästan obehaglig känsla är att man inte kan se hennes ögon riktigt pågrund av skuggorna och håret som skymmer dem. Ljuset i denna bilden är åt det lite kallare hållet och hårdheten på ljuset är ganska hårt då det är en liten ljuskälla. Hårdheten och färgen på ljuset skapar en ond känsla i denna bild. Bländare och exponeringstid jag använde på denna bilden var f4 och 1,6". För att jag inte skulle behöva ha ännu längre exponeringstid hade jag ISO 1600. God
I den här bilden ska det framstå som att personen är god. För att skapa den goda känslan tog jag bilden i en vinkel som får henne att vara på samma nivå, detta gör att man sympatiserar mer med personen och därav skapar det en känsla av att människan är god. Omgivningen spelar även en stor roll då det är vackert väder mitt på dagen och solen lyser. Då jag använde mig av tekniken reflekterat motljus blir allt i bilden väldigt ljust,vilket leder till att trots den lilla ljuskällan och det hårda ljuset får man inte känslan av några hårda skuggor i ansiktet. I jämförelse med den onda bilden ser man väldigt tydligt ögonen på denna bild, vilket kan skapa en känsla av ärlighet och godhet. I denna bild är det ett varmt ljus, det skapar också en känsla av värme och godhet. Här använde jag mig av bländartal f4, exponeringstid 1/800, ISO 400. Jag kunde ha en snabb exponeringstid eftersom det var väldigt ljust ute och jag hade ISO på 400. Bild 1 tredjedelsregeln För att ta denna bilden placerade jag kameran så att horisontlinjen ligger i linje med nedre tredjedelen av fotot. Då jag ville ha lågt bländartal (f5) för att skapa en svag oskärpa på vassen och bortåt, blev det en acceptabel, snabb slutartid (1/80). Detta gjorde att jag kunde ta bilden lättare då jag inte hade någon stativ. Ljuset i denna bilden är rätt kallt, detta är pågrund av att det är eftermiddagsljus och molnigt ute. Något som jag borde ha gjort hade varit att ställa in kameran på vitbalans molnigt. Nu visade sig att jag hade vitbalansen på solljus. Detta resulterar i att kameran lägger på ett filter som är åt det varma hållet, men inte så varmt filter som det kunde ha varit med vitbalans molnigt. I den här bilden är ljuset väldigt mjukt, detta tack vare den stora ljuskällan, molnen. Bild 2 guidade linjer I den här bilden placerade jag kameran så att objektet var i mitten (kyrkan) och att de raka linjerna (så som trottoaren, vägen, husväggarna) ledde till objektet. I den här bilden använde jag mig av bländartalet f13, detta gjorde jag pågrund av att jag ville att allt i bilden skulle vara i fokus. Exponeringstiden hade jag på 1/40 och ISO hade jag som 100. Vitbalnsen jag använde mig av var solljus. Pågrund av solljuset kan man se det hårda ljuset i bilden. Att ljuset är hårt ser man genom att bilarnas skuggor är väldigt skarpa. Bild 3 inramning Här har jag använt mig av kompositionsreglen inramning. Jag tog den här bilden genom att placera kameran bakom några eklöv och fokusera på båten i vattnet. För att få allt fokus på båten, använde jag mig av bländartalet f5. För att kompensera upp med tiden med 1/20 då jag hade ISO på 100. Varför jag valde att ha ISO på ett så lågt tal var för att jag inte ville ha den korniga känslan i bilden. Ljuset bilden är mjukt då det är ett stort molntäcke över himlen. Temperaturen i denna bild är mest åt det kalla hållet, då det bara är det vita ljuset från molnen som är ljuskällan. Styrkan på ljuset är ganska starkt då kortet är taget runt kl. 17 då det fortfarande var hyfsat ljust ute. Jag använde mig av vitbalans moln. Bild 4 diagonaler I denna bild har jag lutat på kameran för att få diagonala linjer på kyrkan. Detta får bilden att kännas lite osäker och det skapas mer dynamik i bilden. I den här bilden finns ett hårt ljus. Det ser man jätte tydligt på byggnaden då högra sidan är upplyst och det blir en skarp skugga på framsidan av byggnaden. Det är hårt ljus pågrund av att det ären liten ljuskälla. I den här bilden är det väldigt starkt ljus, detta kan man se på exponeringstiden då den är rätt snabb (1/500), bländartalet är f13. Temperaturen i denna bilden är rätt neutral skulle jag säga, då det är solljus och bilden varken lutar åt det kalla eller varma hållet. Bild 5 kontrast I den här bilden försökte jag skapa en kontrast mellan objektet och bakgrunden. Detta gjorde jag genom att använda mig av ett kort skärpedjup, bländartal (f5,3), för att få bakgrunden suddigare. Exponeringstiden var 1/320. Jag tänker även att färgen är en kontrast mot bakgrunden då lövet är väldigt gult, vilket är en utstickande färg. Ljuset i denna bilden är hårt, detta ser man tydligt om man kollar på skuggan som hönsnätet skapar på lövet. Det blir hårt ljus pågrund av att det är klar himmel och sol ute => liten ljuskälla. I denna bilden har jag använt mig av vitbalans solljus. Värmen i ljuset här är rätt så neutralt då det är taget mitt på dagen under solljus. Bild 6 fyll ut Här la jag min kamera på marken i höjd med svampen. Jag använde mig av ett lågt bländartal (f5) för att skapa det korta skärpedjupet. Detta resulterar i att allt fokus kommer på svampen, och man kan säga att svampen då "fyller ut" bilden. Tack vare att jag kunde vila kameran på marken var jag inte tvungen att ha så snabb exponeringstid (1/20), så jag kunde gott och väl ha ISO 100 för att skapa den släta fina bilden utan några problem med rörelseoskärpor. Ljuset var återigen mjukt pågrund av att det var molnigt ute och ljuset studsade ner lite överallt. Ljuset i den här bilden skulle jag säga är rätt så vitt. Alltså varken åt det varma eller kalla hållet. Det är nog tack vare att jag använde mig av vitbalans moln. Bild 7 centrera ögat För att ta denna bilden placerade jag kameran så att ögat kom i mitten av kameraskärmen, jag tog även bilden från en vinkel där kameran kom i samma höjd som katten. Det gjorde jag för att inte råka skapa en uppfattning av att katten är liten och underlägsen. Eftersom det var mörkt i rummet och jag behövde en snabb slutartid då min katt inte är så bra på att vara stilla, hade jag ISO på Hi 1. För att få ett bra ljus hade jag vitbalans på glödlampa, då det enda ljuset i rummet var glödlampsljus. Eftersom ljuskällorna är rätt små blir ljuset i denna bild är ganska hårt, detta kan man tydligt se under filten och under tassen då det blir en skarp kant där skuggan börjar. Ljuset i den här bilden lutar åt det lite varmare hållet då det endast är glödlampsljus. Bild 8 mönsterupprepning Här har jag fångat en bild med mönsterupprepning utanför kulturhuset på parkeringen. Det mönsterupprepande i denna bilden är taket, då kvadratiska former förekommer i ett mönster i mer än hälften av bilden. Jag har även använt mig av tredjedelsregeln, då mönstret bryts vid andra tredjedelen om man räknar uppifrån och ner. I den här bilden är ljuset hårt pågrund av att det är klar himmel och solljus (liten ljuskälla). Att ljuset är hårt kan man se tydligt på skuggan som parkeringstaket skapar mot asfalten. Styrkan i ljuset var rätt så svagt, så jag hade ISO 800, detta gjorde att jag kunde ha exponeringstiden 1/25 och bländartal f13. Temperaturen i den här bilden är varm, då det är solljus som träffar det röda/ orangea parkeringshuset. Bild 9 symmetri
För att ta den här bilden placerade jag kameran så att speglingen av landskapet i vattnet var lika stort på båda sidor och så att den lägsta punkten på lanskapet hamnade i mitten av bilden. I den här bilden var ljuset väldigt svagt då det var kväll och solen precis hade gått ner. Därför var jag tvungen att använde mig av ISO 1600, exponeringstiden kunde jag då ha på 1/100 och bländartalet kunde jag ha på f13. Ljusets hårdhet i denna bilden är svårdefinierad, men jag skulle säga att det är hårt ljus, då ljuskällan är väldigt liten, eftersom den enda ljuskällan är solen som håller precis på att gå ner. Man kan också se att i vattnet skapas en väldigt mörk spegling av landskapet, och att över vattnet så är landskapet som en siluett, det visar att ljuset inte studsar så bra, vilket gör att ljuset blir hårt. |
|